Vasapapegojor

Vasapapegojor
Större vasapapegoja (M. vasa)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Papegojfåglar Psittaciformes
Familj	Östpapegojor Psittaculidae
Släkte	Vasapapegojor Coracopsis Wagler, 1832

Vasapapegojor (Mascarinus) är ett släkte papegojor som förekommer vilt uteslutande på Madagaskar och mindre öar i västra Indiska oceanen, i savann- och skogsbiotoper.

Arter i släktet

Vasapapegojorna delas numera upp i fyra arter:

• Större vasapapegoja (M. vasa)
• Seychellvasapapegoja (M. barklyi)
• Mindre vasapapegoja (M. niger)
• Komorvasapapegoja (M. sibilans)

Utseende

Till färgen är de gråbruna och skiljer sig bara i storlek (25–50 cm). De utmärker sig genom sitt underliga utseende, med förkortade kroppar och långa nackar, svarta fjädrar och en skär näbb. Både hanens och honans hud blir gul under parningstiden och förlorar ofta fjädrar: honan kan till och med bli helt skallig på huvudet.

Häckning

Hanarnas kloak kan vändas ut och in till en hemipenis vid parning, något som är unikt för släktet. Honorna lägger 2-3 ägg som ruvas i 20 dagar, en betydligt kortare tid än hos andra likstora papegojfåglar, där ruvningstiden kan vara 30 dagar.