Durra
| Durra | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Durrasläktet Sorghum |
| Art | Durra S. bicolor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sorghum bicolor | |

Durra (Sorghum bicolor[1]) är en art i växtfamiljen gräs. Arten har sitt ursprung i Afrika och på den indiska subkontinenten och odlas i dag på många håll i tropiska och subtropiska områden.[2] Den används bland annat som livsmedel, djurfoder och bränsle.[2][3]
I Kina används durra vid framställning av spritdrycker. Maotai tillverkas av bland annat lokal röd durra, vete och vatten.[4]
Durra används också för framställning av mat och djurfoder. Den är särskilt viktig i delar av Afrika och Asien, och räknas som det femte viktigaste sädesslaget i världen sett till produktion och odlad areal.[5] Enligt äldre FAO-uppgifter var världsproduktionen omkring 58 miljoner ton spannmål per år.[3]
Durra har afrikanskt ursprung och spreds senare till andra världsdelar, bland annat Amerika.[2]
Durra och öl
[redigera | redigera wikitext]Durra används vid bryggning i flera afrikanska länder och kan användas både som mältat spannmål och som omältad råvara.[6] I Nigeria används durra bland annat i kommersiell öltillverkning; Guinness Nigeria anger att deras öl bryggs med spannmål som korn, majs, durra eller vete, och att Guinness använder kraftigt rostad majs eller durra.[7]
Durra kan även användas vid framställning av glutenfri öl, eftersom durrakorn kan ersätta korn i vissa bryggprocesser. Bryggning med durra skiljer sig dock tekniskt från traditionell bryggning med kornmalt.[6][8]
Ibland används durra i form av malt eller som ersättning för korn vid ölbryggning.[6]
Världsproduktion
[redigera | redigera wikitext]| Placering | Land | Produktion (ton) |
|---|---|---|
| 1 | 9 271 070 | |
| 2 | 6 862 343 | |
| 3 | 4 953 000 | |
| 4 | 4 932 408 | |
| 5 | 4 800 000 | |
| 6 | 4 531 097 | |
| 7 | 2 272 939 | |
| 8 | 2 192 032 | |
| 9 | 2 100 190 | |
| 10 | 1 929 834 | |
| Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)[9] | ||
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”durra - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/durra. Läst 17 augusti 2023.
- 1 2 3 4 5 ”Sorghum bicolor (L.) Moench”. Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:422090-1. Läst 4 maj 2026.
- 1 2 ”Sorghum”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. https://www.fao.org/land-water/databases-and-software/crop-information/sorghum/en/. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”The unique production process”. Kweichow Moutai. https://www.moutai.be/the-unique-production-process/. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Sorghum and millets in human nutrition: Summary”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. https://www.fao.org/4/w1808e/w1808e01.htm. Läst 4 maj 2026.
- 1 2 3 ”Sorghum Brewing”. Kerry. https://www.kerry.com/products/functional-ingredients/brewing-ingredients/high-adjunct-brewing/sorghum. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Our brands”. Guinness Nigeria. https://guinness-nigeria.com/en/our-brands.html. Läst 4 maj 2026.
- ↑ ”Making gluten-free, sorghum-based beers easier to brew and enjoy”. American Chemical Society. 2 november 2023. https://www.acs.org/pressroom/presspacs/2023/november/making-gluten-free-sorghum-based-beers-easier-to-brew-and-enjoy.html. Läst 4 maj 2026.
- ↑ FAOSTAT: Production statistics, crops.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Durra.