Hoppa till innehållet

Cursus honorum

Från Wikipedia
Romarriket

Romarrikets statsskick och förvaltning
Romarrikets historiska perioder
Roms kungatid
753 f.Kr. – 509 f.Kr.
Romerska republiken
509 f.Kr. – 27 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr. – 395 e.Kr.
Västromerska riket
395–476
Östromerska riket
395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) · Praetor · Prokonsul · Propraetor · Edil · Kvestor · Tribun · Censor · Curator
Extraordinära magistrater
Diktator · Magister Equitum · Ståthållare · Triumviri · Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare · Legatus · Dux · Officium · Prefekt · Praetorianprefekt · Vicarius · Vigintisexviri · Liktor · Magister militum · Imperator · Princeps senatus · Pontifex maximus · Tetrark · Augustus · Augusta · Africanus · Caesar · Dekurion · Dominus · Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten · Cursus honorum · Romerska folkförsamlingen · Romersk rätt · Romerskt medborgarskap · Imperium · Auktoritet · Kollegialitet

Cursus honorum (latin "hedersuppdragens väg") kallades den traditionella och delvis lagstadgade befordringsgången för ämbetsmän i den romerska republiken. I karriärstegen ingick både civil och militär tjänstgöring och det fanns åldersgränser för de olika ämbetena, som tillsattes genom val och var oavlönade. Det fanns också regler som slog fast att det måste gå en viss tid innan man fick ställa upp i valet till ett ämbete som man redan haft. Exempel på ämbeten som ingick i cursus honorum var edil, kvestor och konsul.