Hoppa till innehållet

Cartagena, Spanien

För andra betydelser, se Cartagena.
Cartagena
Kommun
Vy över Cartagena
Vy över Cartagena
Flagga
Heraldiskt vapen
Land Spanien Spanien
Autonom region Murcia (autonom region) Murcia
Provins Murcia
Höjdläge 67 m ö.h.[1]
Koordinater 37°36′7″N 0°59′3″V / 37.60194°N 0.98417°V / 37.60194; -0.98417
Area 560,19 km²[2]
Folkmängd 220 704 (2025-01-01)[3]
Befolkningstäthet 394 invånare/km²
Borgmästare Noelia Arroyo (2021–)[4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 30200–30205, 30300, 30310, 30319, 30330, 30350–30351, 30365–30370, 30380–30385, 30387, 30389–30399, 30593–30594, 30835, 30868
Riktnummer 868, 968
INE-kod 30016
Geonames 6359521
OSM-karta 344228
Läge i Spanien
Läge i Spanien
Läge i Spanien
Kommunens läge i provinsen Murcia
Kommunens läge i provinsen Murcia
Kommunens läge i provinsen Murcia
Webbplats: www.cartagena.es
Stadshuset i Cartagena.

Cartagena (spanskt uttal: [kaɾtaˈxena]) är en stad och kommun i den autonoma regionen Murcia i sydöstra Spanien. Staden ligger vid Medelhavet, cirka 45,5 kilometer sydost om Murcia. Kommunen har 220 704 invånare (2025),[3] på en yta av 560,19 km².[2]

Det är en hamnstad som förutom handelshamn och fiske även har en större marin flottbas. Namnet kommer från feniciskans Qart Hadasht ("Nya staden"), senare döpt till Carthago Nova av romarna. Den första bosättningen sägs ha skapats kring år 228 f.Kr. av general Hasdrubal den sköne från Karthago.

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

I grottan Cueva Victoria i sydöstra Cartagena har man funnit spår av tidiga människoarter (Homo) daterade till 1,3 miljoner år sedan.[5] Fynd av Neandertalare kopplade till moustérienkulturen har även gjorts i grottorna Los Aviones och Cueva Bermeja.[6][7][8]

Under senpaleolitikum fanns mänsklig närvaro vid kusten (bland annat i Abrigo de Los Déntoles och Cueva del Caballo),[9][10] och bosättningar fortsatte in i mesolitikum och neolitikum, exempelvis vid Las Amoladeras.[11][12] Området var dock glesbefolkat under bronsåldern på grund av vattenbrist,[13] och den lokala Argar-kulturen hade endast begränsad närvaro i kommunens nordvästra delar.[14][15]

Antikens historia

[redigera | redigera wikitext]
Kartago Novas karthagiska murar (3:e århundradet f.Kr.)

Staden, som antas ha hetat Mastia, grundades omkring 227 f.Kr. av den karthagiske generalen Hasdrubal[16] under namnet Kart-hadasht ("Nya staden").[17] Den blev en strategisk bas för karthagernas expansion på den iberiska halvön.

År 209 f.Kr. erövrades staden av den romerske generalen Scipio Africanus och fick namnet Carthago Nova.[18] Under romerskt styre blomstrade staden som en civitas stipendaria (skattskyldig stad)[19] tack vare rika silvergruvor och produktion av garum (fisksås) samt espartogräs (vilket gav upphov till namnet Cartago Spartaria).[20] År 298 e.Kr. utsåg Diocletianus staden till huvudstad i provinsen Carthaginensis.[21][22]

Bysantinsk lampa (600-talet)

Efter romarrikets fall kontrollerades staden av vandaler och visigoter, innan den mellan 551 och 624 blev huvudstad i den bysantinska provinsen Spania.[23] Efter en tid av visigotiskt och senare muslimskt styre (från 714 e.Kr.) förlorade staden sin politiska betydelse och krympte till en fiskeby.[24][25]

År 1245 återtogs staden av Kastiliens krona under ledning av prins Alfonso (senare Alfonso X).[26] Under senmedeltiden pendlade staden i betydelse och var periodvis underställd olika länsherrar, innan den återfördes till den kastilianska kronan 1346.[27] I samband med fördrivningen av judarna 1492 fungerade staden som en utskeppningshamn för deporterade.[28]

Modern historia

[redigera | redigera wikitext]
Karta av Pedro Teixeira (1634)

Under det sena 1800-talet var staden centrum för den kantonala revolutionen (1873) och belägrades av regeringsstyrkor. Under det spanska inbördeskriget (1936–1939) var Cartagena den republikanska flottans huvudbas och den sista staden i Spanien att kapitulera till Francos styrkor. Efter en industriell högkonjunktur på 1950-talet drabbades staden av en ekonomisk nedgång under slutet av 1900-talet i samband med att tillverkningsindustrin stagnerade.

Cartagena fick ett stort uppsving under 1700-talet när staden blev huvudstation för den spanska flottan i Medelhavet. Omfattande befästningar, ett modernt slott och den stora flottbasen (Arsenal) uppfördes, vilket fick befolkningen att växa från 10 000 till 50 000 invånare.[29]

Utsikt över Cartagena av Manuel de la Cruz (1786)

Under det sena 1800-talet var staden centrum för den kantonala revolutionen (1873) och belägrades av regeringsstyrkor.[29][30] Under det spanska inbördeskriget (1936–1939) var Cartagena den republikanska flottans huvudbas och den sista staden i Spanien att kapitulera till Francos styrkor.[31] Efter en industriell högkonjunktur på 1950-talet drabbades staden av en ekonomisk nedgång under slutet av 1900-talet i samband med att tillverkningsindustrin stagnerade.

  1. ^ ”Nomenclátor Geográfico de Municipios y Entidades de Población” (på spanska). Organismo Autónomo Centro Nacional de Información Geográfica (CNIG). Instituto Geográfico Nacional (IGN). http://centrodedescargas.cnig.es/CentroDescargas/catalogo.do?Serie=NGMEN. Läst 20 augusti 2024. 
  2. ^ [a b] ”Datos del registro de Entidades Locales” (på spanska). Ministerio de Política Territorial y Memoria Democrática. https://registroentidadeslocales.mpt.es/REL/frontend/inicio/municipios. Läst 16 januari 2026. 
  3. ^ [a b] ”Cifras oficiales del padrón por municipio (1996–2025)” (på spanska). www.ine.es. Instituto Nacional de Estadística (INE). https://www.ine.es/jaxiT3/Tabla.htm?t=29005&L=0. Läst 16 januari 2026. 
  4. ^ La Opinión de Murcia, läs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Grandal López, Alfonso (2005) (på spanska). Historia de Cartagena para principiantes. Áglaya. Sid. 33. ISBN 849566956-0. 
  6. ^ Grandal López, Alfonso. Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 35. 
  7. ^ ”Historia de San Antonio Abad - Prehistoria, Antigüedad y Edad Media - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de San Antonio Abad - Prehistoria, Antigüedad y Edad Media - Región de Murcia Digital. http://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,309,c,373,m,1871&r=ReP-10056-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  8. ^ Grandal López, Alfonso. Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 35. 
  9. ^ ”Historia de Rincón de San Ginés - Prehistoria - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de Rincón de San Ginés - Prehistoria - Región de Murcia Digital. http://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,308,c,373,m,1871&r=ReP-11135-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  10. ^ Grandal López, Alfonso. Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 38. 
  11. ^ ”Historia de Rincón de San Ginés - Prehistoria - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de Rincón de San Ginés - Prehistoria - Región de Murcia Digital. http://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,308,c,373,m,1871&r=ReP-11135-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  12. ^ Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 41. 
  13. ^ Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 42–43. 
  14. ^ Historia de Cartagena para principiantes. Sid. 48. 
  15. ^ ”Historia de La Aljorra - Historia de La Aljorra - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de La Aljorra - Historia de La Aljorra - Región de Murcia Digital. http://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,318,c,373,m,1871&r=ReP-7979-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  16. ^ ”Callejero | Ayuntamiento de Cartagena”. Callejero | Ayuntamiento de Cartagena. Ayto-cartagena.es. http://www.ayto-cartagena.es/frontend/pagina/_xzuM2Hlr2V_Gp6yszA4zZ27GcAZyjSUJuNr0pzP0gH8. 
  17. ^ ”Cartagena | Spain, Map, & Population | Britannica”. Cartagena | Spain, Map, & Population | Britannica. https://www.britannica.com/place/Cartagena-Spain. 
  18. ^ Molina Molina, Ángel Luis (2008). ”Cartagena y su término de la Edad Media al siglo XIX”. Estudios sobre Desarrollo Regional. Sid. 32. ISBN 978-84-8371-794-3. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2754227.pdf. Läst 23 juli 2021. 
  19. ^ Molina Molina, Ángel Luis (2008). ”Cartagena y su término de la Edad Media al siglo XIX”. Estudios sobre Desarrollo Regional. Sid. 32. ISBN 978-84-8371-794-3. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2754227.pdf. Läst 23 juli 2021. 
  20. ^ Hammond, N.G.L. & Scullard, H.H. (Eds.) (1970).
  21. ^ ”Historia de Cartagena- Antigüedad - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de Cartagena- Antigüedad - Región de Murcia Digital. https://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,75,c,373,m,1871&r=ReP-7509-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  22. ^ ”Historia de la Ciudad I Historia I Tu Ciudad I Ayuntamiento de Cartagena” (på spanska). Historia de la Ciudad I Historia I Tu Ciudad I Ayuntamiento de Cartagena. https://www.cartagena.es/plantillas/10.asp?pt_idpag=888. 
  23. ^ ”Historia de Cartagena- Antigüedad - Región de Murcia Digital”. www.regmurcia.com. https://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,75,c,373,m,1871&r=ReP-7509-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  24. ^ Molina Molina 2008, sid. 35.
  25. ^ Frey Sánchez 2003, sid. 257–258.
  26. ^ Molina Molina 2008, sid. 37.
  27. ^ Molina Molina 2008, sid. 38.
  28. ^ Beinart, Haim (2001). The Expulsion of the Jews from Spain. Littman Library of Jewish Civilization. "1". Oxford: The Littman Library of Jewish Civilization in association with Liverpool University Press. Sid. 278. 
  29. ^ [a b] ”Historia de la Ciudad - Historia - Tu Ciudad - Ayuntamiento de Cartagena” (på spanska). Historia de la Ciudad - Historia - Tu Ciudad - Ayuntamiento de Cartagena. https://www.cartagena.es/plantillas/10.asp?pt_idpag=888. 
  30. ^ ”Historia de Cartagena - Siglo XIX - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de Cartagena - Siglo XIX - Región de Murcia Digital. http://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,75,c,373,m,1871&r=ReP-7516-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 
  31. ^ ”Historia de Cartagena- Siglo XX - Región de Murcia Digital” (på spanska). Historia de Cartagena- Siglo XX - Región de Murcia Digital. https://www.regmurcia.com/servlet/s.Sl?sit=a,75,c,373,m,1871&r=ReP-7517-DETALLE_REPORTAJESPADRE. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]