Thomas Hobbes
| Thomas Hobbes | ||
|---|---|---|
| Thomas Hobbes | ||
| Informashon básiko | ||
| Nasementu | 5 di aprel 1588 | |
| Fayesimentu | 4 di desèmber 1679 | |
| Entiero | Church of St John the Baptist, Ault Hucknall | |
| Edukashon | ||
| Alma mater | Magdalen College, Universidat di Oxford | |
| Maestro di | William Cavendish, 2nd Earl of Devonshire | |
| Informashon profeshonal | ||
| Ofishi | political scientist, mathematician, filósofo, ekonomista, politiko, historiadó, traduktor, eskritor, in-home tutor, philosopher of law | |
| Disiplina | filosofia, legal theory, historia, étika, geometry | |
| Obra | ||
| Movementu | empirismo, determinism, legal positivism | |
| Influensia pa | Platón, Aristotle, Hugo Grotius, Francis Bacon | |
| Lenga literario | Ingles | |
| Obra notabel | Leviathan, De Cive, De Corpore, De Homine | |
graf | ||
| Imágen riba | ||
| dbnl-profil | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Thomas Hobbes of Thomas Hobbes of Malmesbury[1] (☆ 5 di aprel 1588 na Westport, Serka Malmesbury - † 4 di desèmber 1679 na Derbyshire) tabata un filósofo ingles. E ta konsiderá komo un di e fundadónan di filosofia polítiko moderna. Su obra mas konosí ta Leviatán (1651), kaminda el a ekspone e fundashon di e teoria di kontrakt sosial, cu tabata di gran influensia riba e desaroyo di filosofia polítiko oksidental. Ademas di filosofia, el a traha den otro ramo di konosementu manera historia, etica, teologia, geometria of fisika.[2][3]
Ademas di ta konsiderá komo e teóriko par excellence di absolutismo polítiko, den su pensamentu ta parse konseptonan ku tabata fundamental di liberalismo, manera e derechi di e individuo, e igualdat natural di e personanan, e karakter konvenshonal di e Estado (ku lo hiba na e distinshon despues entre e estado i sosiedat sivil), e legitimidat representativo i popular di poder polítiko (pasobra e por ser revoká di no garantisá protekshon di su subalternan), etc. Su konsepto di ser humano komo igualmente dependente di e leinan di materia i moveshon (materialismo) ta keda gosa di gran influensia, meskos ku e noshon di koperashon humano basá riba interes personal.
Referensia
|