Montesquieu
| Montesquieu | ||
|---|---|---|
| Montesquieu | ||
| Informacion basico | ||
| Nomber completo | Charles-Louis de Secondat | |
| Nacemento | 18 yanüari 1689 | |
| Fayecimento | 10 febrüari 1755 Paris | |
| Entiero | Church of Saint-Sulpice | |
| Lenga materno | franses | |
| Educacion | ||
| Alma mater | College of Juilly, Lycée Saint-Louis | |
| Informacion profesional | ||
| Ofishi | filósofo, eskritor, novelist, sociologist, abogado, judge, encyclopédistes, historiadó, politiko, hurista, outor | |
| Obra | ||
| Genero | epistolary novel, essay | |
| Lenga literario | franses | |
| Obra notabel | The Spirit of the Laws | |
| Religion | ||
| Religion | katolisismo | |
| Famia | ||
| Casa | Jeanne de Lartigue | |
| Yui | Jean-Baptiste de Secondat | |
| Otro informacion | ||
| Miembro di | Académie Française, Royal Prussian Academy of Sciences, The Royal Society, Académie de Stanislas (Nancy, France), Club de l'Entresol | |
| Imagennan riba | ||
| dbnl-profiel | ||
| [Edita Wikidata] · [Manual] | ||
Montesquieu òf kompletu Charles Louis de Secondat, baron de La Brède et de Montesquieu (☆ 18 di yanüari 1689 na palasio De La Brède serka di Bordeaux – † 10 di febrüari 1755 na Paris), kende su nòmber kompletu hopi biaha ta wòrdu kòrtá pa Charles de Montesquieu, tabata un filósofo i magistrado franses. E ta wòrdu konsiderá un di e fundadónan di sosiologia i un di e filósofonan mas importante di e Iluminashon.
E struktura konstitushonal aktual di demokrasianan oksidental ta parsialmente basá riba su ideanan i esnan di John Locke. Importante aki ta su konsepto di e separashon di poder. Esaki a surgi for di su krítika riba e gobièrnu franses feudal e tempu ei, kaminda gobernashon tabata hopi biaha den man di un solo gobernante, i spesialmente di e eksesonan di absolutismo, ku el a referí na dje komo despotismo. Su ideanan tokante lei, estado i polítika tabata un fuente di inspirashon pa revolushonnan manera Guera di Independensia di Corsica (1755), Independensia Merikano (1776), Revolushon Franses (1789) i Revolushon Belga (1790 i 1830), i asina mas.
Referensia
|