Wanjira Mathai
| Sex or gender | female |
|---|---|
| Country of citizenship | Kenya |
| Date of birth | Yuum-sar kiuugu 1971 |
| Zĩ-ninga o roge | Kenya |
| Mother | Wangari Muta Maathai |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | environmentalist |
| Employer | World Resources Institute, The Carter Center, Inc. |
| Educated at | Hobart and William Smith Colleges, Rollins School of Public Health, Emory University, State House Girls High School |
| Award received | BBC 100 Women |
| Official website | https://wangarimaathai.org/ |
Wanjira Mathai (b sẽn dog yʋʋm 1971 yʋʋm tusr kiuugã) yaa Kenya tẽnga yel-gɛt la tʋʋm-tʋmd sẽn tʋmd tẽnga pʋgẽ. A yaa Afrɩka la Global Partnerships taoor soaba, la a yaa World Resources Institute sẽn be Nairobi, Kenya. [1] A sẽn tʋmd tʋʋm kãnga pʋgẽ, a geta tẽns nins fãa sẽn yaa to-to wã yelle, tɩ rẽ sʋka, log-koglgã sãoong la pãng sẽn tõe n paamã. A yɩɩ Afrɩka rãmb 100 sẽn tar pãng wʋsg sʋka, New African seb-gʋlsdã sẽn yãkã yʋʋm 2018 wã pʋgẽ, a sẽn yɩ nin-soab-soaba sẽn tʋmd dũni koglgã pʋgẽ wã yĩnga, la a sẽn maan tʋʋma sẽn na yɩl n zẽk tɩɩs milyõ 30 n paas.[2]
A VIIM SINGRE LA KAORENGO
[tekre | teke sidgem]A Mathai rogame la a bɩɩ Kenya.[3][4] A ma, Wangari Maathai, yaa ned sẽn tʋmd ne siglgã, siglgã la politikã wɛɛngẽ la Afrɩka pag ning pipi sẽn paam-a laafɩ wã noobɛll kũun yʋʋmd 2004 wã. [5][6]
A Mathai ra yaa bi-bɩɩg n zãmsd Nairobi State House Girls' High School. A sẽn wa n bas lekollã poore, a kolga Genève, New York, n kẽng Hobart la William Smith kolɛjã, la a paam n zãms b bãngrã biologi la a paam a diplôme yʋʋmd 1994.[7][8][9] A paama a magisterã sẽn zãmsd bãagã la a sẽn zãmsd zakã zãabã wɛɛngẽ Emory University wã. [10] [11][7] A Mathai sẽn paam sorã poore, a kẽnga Carter Centre, a sẽn maan bãag bãag bãaga wɛɛngẽ. [12] Be, a bãnga bãaga sẽn namsd Afrɩka tẽns toɛy-toɛyã, wala dracunculiase, onchocerciasis la lymphatic filariase. [13]
A BANGRE VEESGO LA TUUMA
[tekre | teke sidgem]A Mathai yaa dũni gill sull ning sẽn get beoog beoog yelle la a yaa Gɛrɛn Belt Movement (GBM) taoor soaba. Yaa Wanjira ma a Wangari n lugl yʋʋmd 1977.[14] Sɩngrẽ wã, a Mathai yɩɩ GBM sull ning sẽn get tẽns wʋsg yellã taoor soaba yʋʋmd 2002 wã, la poore, a lebga sull ning sẽn geta b tʋʋmdã yelle.[11] [15] A sẽn be tigis-kãnga pʋgẽ, a rɩka sor n na n zãgs ligdã, n get b sẽn na n paam ligd n sõng-ba, la a sõng-b tɩ b tõog n sõng tẽns a taab n paase. [16] A bãngame tɩ pagb ra sakda b mens sõma n yɩɩd b sẽn da wa n wa n wa tɩ b tɩ sõng-b tɩ b zẽk tɩɩsã. [16] A Mathai yeelame tɩ a ma wã sẽn da tʋmd tɩ b zẽk tɩɩsã, b sẽn boond tɩ agro-forestry wã, n sõng-a lame tɩ a ma maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b vɩɩmã yɩ sõma. [17] A ma sẽn paam laafɩ wã noobɛll kũun yʋʋmd 2004 wã poore, a Mathai tũu yẽnda n kẽng dũni gill so-pakrã pʋgẽ. [13] A ma sẽn ki yʋʋmd 2011 wã, a Mathai sõngame tɩ b tõog n tũ b sẽn da be n be n be be n be zĩig ningã. [10]
Tʋʋm-kãsems a taab
[tekre | teke sidgem]Mathai sẽn yaa Wangari Maathai Institute taoor soaba,[18][19] a Mathai yaa pagb sẽn tʋmd tʋʋm nins sẽn yaa b tʋʋmde, sẽn yaa b sẽn get b pagba sẽn na n paam pãng sẽn na n le paasd b pãng wã taoor soaba.[20] A Mathai yeelame tɩ pagbã sẽn kẽed ne pãng sẽn tõe n le paasd b mensã yaa b sẽn na n tõog n paam pãng n paasg naama wɛɛngẽ, n pids b Tʋʋm-kãsengã. [21] Baa ne modgr ning sẽn be Kenya wã, pagb ket n zãada sẽk wʋsg daar fãa n kogl bugum, la b kʋʋd kambã sẽn pa kʋʋ yʋʋm a nu wã sʋka, pʋɩ-sʋk yaa b sẽn namsdẽ wã yĩnga. [22][23] A Mathai yaa sẽn be "Clean Cooking Alliance" (tʋʋm-vɩɩs sẽn maand tɩ b tõe n maan rɩɩb ne a sẽn maand tɩ pa yɩ sõma) sull ning sẽn get b yellã pʋgẽ.[24] A yaa tẽnga taoor soab sẽn get tẽnga pʋga. [10] A yaa a ye sẽn yaa a yiib-n-soaba sẽn maand a Zeova raabã.[25] B baooda b mens n na n sõng neb a taabã tɩ b tall yam-sõngo. [7][26][27]
Yʋʋmd 2016 wã tɛka, a Mathai yaa Wangari Maathai Foundation taoor soaba. [28] A sẽn get bũmb ning b sẽn maandã, a ratame tɩ b tõog n sõng tɩ b bãng tɩ b sẽn na n maan bũmb ningã yaa sõma.[16]B sẽn sok a Mathai t'a tʋm ne b raabã, a leokame: "Mam pa vɩ m ma wã maasmẽ ye, m bee a vẽenemẽ... " B sẽn da yãk b sẽn na n maan bũmb ning n na n sõng-a wã yaa a Wangari Muta Maathai wã, a sẽn na n sõng a kom-bɩɩsã tɩ b tõog n tall yam la b tall raood b sẽn nan pa tarẽ wã.[16][29] A sẽn da tẽed tɩ yaa tɩlae tɩ b zãms kom-bɩɩsã, a yɩɩ tʋʋm-naabã taoor soaba, a Wangari Maathai Institute for Peace and Environmental Studies wã sẽn be Nairobi (WMI) wã.[30] Yaa b sẽn na n sõng tɩ b bãng b sẽn segd n maan bũmb ninsã.[10] A Maathai sẽn da wa n zãmsd kom-bɩɩsã bũmb ningã, a yeelame: "Bũmbã pa rog n yaa nin-wẽns ye. Wakat ninga, buud-goam nins sẽn maand woto wã na n kɩtame tɩ b paam n paas b mens n yɩɩd b taabã". A Maathay tẽedame tɩ b zãms kom-bɛɛgã na n kɩtame t'a laafɩ zĩnd Kenya la b na n boog b tʋʋm wẽnsã, bala kom-bẽnegr na n lebga taoor dãmb sẽn na n wa yɩ beoog-daare.[14] A gomda yɛl kãensã yell naoor wʋsgo, bala a yaa gom-biis sẽn wilgd tɩ b segd n tall manesem sẽn yaa sõma ne kom-bɩɩsã, zĩ-gãongã la sobgã wɛɛngẽ. [31][2][32][14][1]
Sẽn paase, a Mathai yaa Kenya tẽnga agroforestry centre (ICRAF) taoor soaba. [17] Yʋʋmd 2018 soabã pʋgẽ, b yãka a Mathai t'a yɩ Afrɩka nebã sẽn tar pãng wʋsg n yɩɩd Afrɩka rãmb 100 wã sʋka, New African magazine sẽn yãkã yĩnga. La Afrɩka taoor lʋɩtb sull sẽn yãkã kɩtame t'a lebg Afrɩka pagb sẽn tar pãng n yɩɩda. [33][34]
A KUUNA
[tekre | teke sidgem]Yʋʋmd 2023 yʋʋm-vʋʋr kiuugã pʋgẽ, TIME seb-gʋlsdã boola a Wanjira t'a be yʋʋm 2023 yʋʋm-rɩtbã sẽn tar pãng n yɩɩd neb 100 sʋka. [35]
Yʋʋmd 2023 yʋʋm-rɩt kiuugã pʋgẽ, b kɩtame t'a lebg BBC pagb 100 sẽn yaa pʋg-sɩd la sẽn tar pãng dũniyã gill zugu. [36]
SEBTIISE
[tekre | teke sidgem]- ↑ 1.0 1.1 "Wanjira Mathai". World Resources Institute. 26 January 2017. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ 2.0 2.1 "Our List of Top Influential African Women in 2018". ALU. 12 March 2019. Archived from the original on 22 June 2021. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "Women's Activism NYC". womensactivism.nyc. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ Stanford Event Calendar. "Trees for Africa and Beyond: The Vision Continues". events.stanford.edu. Archived from the original on 26 October 2021. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "The Nobel Peace Prize 2004". NobelPrize.org. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "My mother, the Nobel Peace Prize pioneer". BBC News. 8 December 2016. Retrieved 29 December 2019.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 Nwololo, Millicent (5 July 2020). "Being the best is not important, doing the best is what matters". Daily Nation. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://books.google.com/books?id=ZJrwCQAAQBAJ&pg=PR23
- ↑ "Wanjira Mathai '94 Named Personality of the Week". www2.hws.edu. Hobart and William Smith Colleges. 30 January 2017. Archived from the original on 16 April 2022. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ 10.0 10.1 10.2 10.3 "Wanjira Mathai". Metis Fund. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ 11.0 11.1 "Wanjira Mathai". Global Landscapes Forum | Paris 2015. 5–6 December 2015. Retrieved 30 December 2019.
- ↑ "Wanjira Mathai| World Forestry Congress". Food and Agriculture Organization of the United Nations. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ 13.0 13.1 https://nairobigarage.com/we-zoomin-on-wpowers-director-wanjira-mathai/
- ↑ 14.0 14.1 "Wanjira Mathai". World Future Council. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://www.synergos.org/news-and-insights/2009/seeking-synergy-funding-climate-change-mitigation-and-adaptation
- ↑ 16.0 16.1 16.2 16.3 https://news.globallandscapesforum.org/28956/values-based-youth-leadership-education-key-to-environmental-sustainability-wangari-maathai-foundation-chair/
- ↑ 17.0 17.1 https://web.archive.org/web/20191218143449/https://www.nationalgeographic.com/culture/food/the-plate/2016/october/in-kenya--the-answer-to-climate-change-may-be-in-the-trees/
- ↑ "Wanjira Mathai". World Agroforestry | Transforming Lives and Landscapes with Trees. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://www.youtube.com/watch?v=muPSF5_8S7w
- ↑ "Skoll | Wanjira Mathai". Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "WANJIRA MATHAI; WOMEN AND ENERGY". Cynthia | UNTAMED. 21 February 2017. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "Our Team | Wanjira Mathai". Clean Cooking Alliance. Archived from the original on 14 May 2021. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "Our Team | Wanjira Mathai". Clean Cooking Alliance. Archived from the original on 14 May 2021. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "Wanjira Mathai". Center for International Forestry Research. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://www.6seconds.org/about/
- ↑ "Video: Wanjira Mathai". Peace Boat. 8 January 2019. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ "About Us – Wangari Maathai". Archived from the original on 18 February 2020. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://www.huffpost.com/entry/beyond-cop21-my-stroll-wi_b_9067150
- ↑ https://wmi.uonbi.ac.ke/index.php/basic-page/our-vision
- ↑ https://blog.ted.com/we-the-future-2019-talks-from-ted-skoll-foundation-and-united-nations-foundation/
- ↑ Jere, Regina Jane (28 December 2018). "The 100 Most Influential Africans of 2018". New African. Retrieved 16 July 2023.
- ↑ Lily, Mwangi (2 December 2018). "Hurray! 11 Kenyans make it to the list of 100 most influential Africans". Kiss FM. Archived from the original on 27 December 2019. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://africabusinesscommunities.com/agribusiness/news/world-resources-institute-appoints-wanjira-mathai-as-regional-director-for-africa/
- ↑ "At COP21, Africans aim to restore 100 million hectares of forest | AFP". Rekord East. 24 July 2014. Archived from the original on 27 December 2019. Retrieved 27 December 2019.
- ↑ https://time.com/collection/100-most-influential-people-2023/
- ↑ https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234